Gubbdagis I like aloté




Brandmän, det är ju något speciellt med karlar i uniform och jobbarkläder.. Men att få komma nära en het brandman är nog oslagbart. Dom är ju alltid gentlemän, Poliser har jag aldrig upplevt hjälpa till på ett snällt sätt, må hända att jag upplever det med en dag kanske.. Imorgon bär det av till pappas jobb och hans jobbarkompisar oooh my goood för att tvätta bilen som verkligen är nödvändigt! Så har faktiskt en anledning att åka dit, gör det inte bara för att!
Men som sagt med en fin omgivning går det lite lättare att arbeta, arbetsmiljön är ju verkligen viktig har jag kommit underfund med.
En kompis Raphe som förövrigt är jättekär i mig precis som alla andra, trodde han skulle få följa med, men tyvärr tyvärr tyvärr har det kommit förhinder så han får stanna hemma Fokus Fokus, Kan nu behövas för att hålla tungan rätt i mun.... Kanske ska låtsas gå fel och bara råka kila in i ett omklädningsrum Nej Anna, det blir lite väl genomskinligt en fjärde gång, jag borde ha lärt mig det nu..
Trots att man hängt där sen spädbarnstider har jag förns nu verkligen insett vad mycket man har att titta på när man besöker en brandstation. Det är lika roligt varje gång man är där!
 
För er som inte visste har brandstationer ett annat litet fint smeknamn som ni kan se på rubriken, men det är ett jäkligt hett dagis, skulle kunna ta del av den verksamheten utan några vidare problem känner jag.
Längtar till 112 kryssningen i vår, bara vårdpesonal, poliser och brandmän. Vad kan gå fel på en sån båt..

Idag vaknade jag till mitt på dagen någon gång och insåg att jag befann mig på jobbet, när jag igentligen skulle befunnit mig hemma. Men vad gör man inte på sin lediga dag, klart man ställer upp, fanns inget annat att fundera på!
Efter jobbet i väntan på Caroline stapplade jag mig iväg till solariumet där jag lag mig i 20 min.. Juste 20 min var det, vaknade 50 min senare när Caroline ringde och undrade vart jag tagit vägen.. Jag som alltid har full koll på läget kände att jag som väldigt få gånger tappat kontrollen för en kort stund, och denna känsla är inte rolig att få, så upp och iväg bar det på kortaste möjliga sekund I mitt nyvakna förvirrade tillstånd trodde jag att jag befann mig hemma i sängen så höll nästan på att vandra iväg utan kläder.. Det var ju väldigt bra att jag i stort snubblade över dom, för att någon sekund senare inse att det nog vore bättre om jag hade dom på mig än att dom låg där för omgivningens skull.  

Har nog aldrig längtat så mycket efter min säng som nu!
God natt, här ska det vilas krafter tills imorgon.

Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0